I helgen var det äntligen dags för den otroligt välarrangerade tävlingen Gösadraget på Rottnen. Bakom tävlingen står SFK Spinn som år efter år gör ett fantastiskt arbete med inramning, fett prisbord och fin stämning vilket verkligen väger upp det tröga fiske sjön erbjuder. Detta var tredje året i rad för mig. 2015 slutade jag oplacerad, 2016 ökade jag till en 7:e plats på 187 cm (man mäter in de tre längsta gösarna) och i år höjde jag ribban och satte mitt personliga mål på att komma över 200 cm, d v s lika mycket gös som jag är lång…

Min dag börjar dock i uppförsbacke, väl i båten upptäcker jag nämligen att sjöns djupkarta av någon märklig anledning försvunnit från mitt minneskort i lodet. Waypoints från tidigare års tävlingar ligger kvar och jag valde att förlita mig på dessa. Till min glädje visade sig den ena platsen erbjuda några bättre ekon. Jag bränner ett fint eko omgående men andra släppet sitter där och jag rapporterar kl: 8:56 in dagens första fisk: 64 cm. Det ligger väderomslag i luften, morgonen var solig och underbar men sämre väder med regn är på väg in vilket märks på fisket då ekona blir färre och färre och de få jag väl hittar vägrar hugga. Tillslut, på en annan waypoint från 2016, kan jag klockan 10:51 rapportera in fisk nr 2, en mager stackare på 68 cm. kl 11:09, bara en liten stund senare, precis innan solen göms helt i moln, prickar jag in dagens 3:e fisk på 65 cm. Resten av dagen bygger jag spindelnät på lodet med mitt ”spår”. Jag letar fisk överallt, grunt, djupt, branter, flatbottnar, över dy, över sten men det är som förgjort. De 5-6 vettigare ekon jag väl lyckas finna skyggar eller vägrar hugga och när tävlingen stänger kl 17 har jag ingen koll på hur långt mina 197 cm från förmiddagen ska räcka…


När prisutdelningen drar igång visar det sig rätt omgående att alla haft det tufft, av 37 startande båtar har bara 18 lyckats rapportera in grundkvoten på 3 gösar över 50 cm.  Man förstår inte hur svår sjön är förrän man varit där. Glädjande nog innebär det att mina 197 cm räcker så långt som till en galet hedrande 2:a plats! Regnet faller nu i Hovmantorp men min inre sol strålar för fullt och jag är väldigt glad över denna placering!!


3: a kom ”Outdoorsmen in Sweden 1”, David Pelzman Jonsson och Kalle Karlsson med 196 cm.


Överlägsen och synnerligen välförtjänt 1:a kom Scandica med Pontus Bengtsson och Anders Jakobsson (201 cm). De har varit på pallen två år i rad, är sjukt kunniga och jag gläds över att de äntligen fick stå överst! Grattis, pågar!

Jag ser verkligen fram emot nästa år. Det är inte det tröga pannbensfisket som lockar, det är arrangemanget, stämningen och den lokala sportfiskeklubbens inspirerande engagemang i deras tävling. Tack, vi ses 2018.